Komplementära valutan Djing är nu introducerad

Nu är valutan i cirkulation, jag själv har köpt hemgjord tofu och äpplemust. Totalt är 760 djing ute i cirkulation, motsvarande 7.6 kg honung. All valuta i cirkulation är 100% backad mot honung. Inga Grekiska statsobligationer i valutareserven. En lista kommer att upprättas och publiceras, ev på en hemsida, där ni kan ange vad ni efterfrågar, respektive erbjuder, som kan handlas med Djing. I nuläget kommer jag dock att ha denna lista här på bloggen. Skicka ett meddelande så lägger jag till er på listan, om ni kan erbjuda ngt, eller önskar köpa ngt för Djing.

I nuläget finns följande varor/tjänster att köpa, och till salu, för djing:

Erbjudes:

Cykelreparation, Mats L Q326, tel 211 42 99

Enklare datorsupport: Mats L Q326, tel 211 42 99

Saras Ekobutik: Sara erbjuder alla att använda Djing upp tilll 10% av beloppet då de handlar i Saras ekobutik.

Juridisk hjälp (Jur. kand. Återkommer med kontaktuppgifter)

Efterfrågas

Någon som kan sy i skjortknappar, laga kläder. Mats L Q326 tel 211 42 99

Diskmaskinsreparatör (återkommer med kontakuppgifter)

Introducerar lokal, komplementär valuta på Djingis/Östra Torn

Nu har jag börjat trycka upp sedlar i den lokala, komplementära valutan "Djing".

Först och främst: detta är ett monetärt experiment. De som inte vill delta slipper - det bygger på frivillighet.

Nu har vi börjat trycka upp sedlar till den lokala valutan Djing. Vi har tänkt introducera valutan i samband med studiecirkel 11:e september, men om du vill så kan du redan nu växla in honung mot "pengar" som du kan köpa varor/tjänster från grannar.

Vill du vara med och skapa en komplementär, ränte- och skuldfri valuta?

Komplementär valuta i östra Lund!

Det konventionella, kreditbaserade penningsystemet har positiva sidor men också negativa. ”Pengar” i traditionell bemärkelse, t.ex. svenska kronor eller Euro, kan bara skapas i utbyte mot att någon annan försätter sig i skuld, och att låntagaren lovar att återbetala skulden med ränta. Detta arrangemang har mycket djupgående konsekvenser för hur samhället och ekonomin fungerar. Det kräver att skuldsättning och penningmängd hela tiden ökar, och att ekonomin hela tiden växer. Men oändlig tillväxt är omöjligt på en ändlig planet. Traditionella ”pengar” kan flyttas över jordklotet med ljusets hastighet vilket i kombination med globaliseringen av den reala ekonomin har tagit ifrån oss många värden som inte kan mätas i ”kronor och ören”. En valuta som har lokal giltighet, är räntefri och inte är skuldbaserad kan ha många positiva effekter på den lokala ekonomin, i liten skala. Detta initiativ är ett experiment som syftar till att komplettera det existerande kreditbaserade penningsystemet med ett icke-skuldbaserat betalningsmedel som kan bidra till att återskapa förlorade värden, och att skapa nya. Du som tycker att detta låter intressant, skicka ett email till

mats_lindqvist@yahoo.com.

Nyckelord: peak oil, growth, debt, complementary currencies, community currencies, Bernard Lietaer, bartercard, LETS, Time dollars, gold, silver

Status:
Just nu (mitten av januari 2010) så har ett fåtal personer hört av sig och sagt att detta är ett bra initiativ, men ingen har ännu hört av sig och vill vara med och jobba med detta. Hjälp gärna till och sprida budskapet! Allteftersom tiden går så ökar skuldsättningen och penningmängsökningen i detta pyramidspel, samtidigt som vi undergräver möjligheterna till fortsatt tillväxt, genom att förbruka icke-förnyelsebara resurser och försämra miljön. Människor kastas in och ut ur arbetslöshet i takt med kreditexpansionscyklerna. Deutche Bank publicerade nyligen en rapport som visar att länder med en stor svart sektor klarat finanskrisen mycket bättre. Denna ekonomi kan utvecklas ytterligare med en komplementär valuta.

Monetär teori

Den monetära basen i dagens penningsystem utgörs av mynt och sedlar. I vårt penningsystem så finns ingen backning t.ex. av guld. Att dessa papperslappar ändå har ett värde kan förenklat förklaras som följer: Staten har monopol på utgivning av mynt och sedlar. Staten kontrollerar alltså utbudet på "pengar". Staten skapar också efterfrågan genom att kräva in skatt i denna valuta. Dessutom godkänner statens domstolar att skulder, tex. för utfört arbete, eller en levererad säck potatis, regleras i denna valuta. Staten tillhandahåller alltså ett begränsat utbud av papperslappar, och skapar en efterfrågan på dessa papperlappar genom att kräva att skatt betalas med dessa papperlappar, och den ser till att de används genom att godkänna dem som betalningsmedel för att reglera skulder.

Men riktiga mynt och sedlar utgör bara en liten bråkdel av alla pengar, någon enstaka procent. Pengarna på mitt bankkonto, var kommer de ifrån? Pengarna på bankkontot har i princip skapats av en bank när den lånat ut pengar till någon; de har skapats i utbyte mot skuldsättning. Det som sker när man "lånar" pengar i en bank är att nya "pengar" knappats in på en låntagares konto, samtidigt som låntagaren försätter sig i skuld till banken med samma belopp. Låntagaren lovar dessutom att betala tillbaka lånet med ränta. När låntagaren sedan spenderar pengarna på kontot, tex. genom kortköp, så övergår "pengarna" dvs fordran på banken, till ngn annan, tex en frukthandlare. Det är först när pengarna spenderas, och därmed hamnar hos en annan bank, som banken måste låna in det spenderade beloppet. Nya "pengar" skapas alltså av banksystemet s.a.s ur tomma intet, i utbyte mot skuldsättning. När ett lån amorteras försvinner pengar. De pengar man betalar in som amortering kvittas mot ens skuld, varvid pengar och skulder försvinner. Den ränta som banken erhåller, de finns kvar och blir bankens egna pengar. De kan återigen expanderas 10-20 ggr som nya lån.

Denna skuldsättning skall återbetalas med ränta, men pengarna till räntan existerar inte när lånet utfärdas. Varifrån skall pengarna till räntan komma ifrån? Jo, genom att nya pengar skapas genom ny utlåning som återigen skall återbetalas med ränta. Detta är skälet till varför vi måste ha ständig ekonomisk tillväxt, och tilltro till fortsatt tillväxt i framtiden, för att ekonomin skall fungera bra. Mängden skulder och mängden pengar måste hela tiden öka. Banker måste uppfylla vissa krav på reserver, dvs pengar som är bankens "egna". Dessa regler kallas i Sverige för "Basel II". Den "polis" som i Sverige kontrollerar att banker och andra kreditinstitut uppfyller kraven kallas "Finansinspektionen". Om en bank inte uppfyller kraven, så måste ägarna skjuta till pengar, eller så kommer staten att tvingas ta över hela eller delar av banken och skjuta till de medel som behövs. En banks skulder (=våra "pengar") är många ggr större än deras reserver.

För att få låna ut pengar, så måste alltså banken dels ha en mindre del egna pengar (reserver) samt inlåning. Inlåningen kan ske från allmänheten, företag, stat osv. För denna inlåning betalar banken marknadsränta. Sen kan banken låna in pengar från andra banker till s.k. interbank-ränta. Sen kan bankerna låna pengar från centralbanken och för denna inlåning betalar banken styrränta. Den ränta som centralbanken kräver är absolut och sätter ribban för var marknadsräntorna hamnar.

Ny, kredit, dvs nya pengar, sätter fart på ekonomin och tillväxten, men om penningmängden ökar alltför snabbt så ökar risken för inflation. Centralbankens roll är att sätta sin styrränta på en nivå som gör att ökningstakten i penningmängd motsvarar tillväxten i ekonomin, så att vi inte får inflation, dvs prisökningar orsakade av ökad penningmängd. Detta är en mycket svår uppgift.

En viktig fråga är hur det kommer sig att staten ger bank-systemet detta privilegium; att med en liten reserv kunna skapa nya skulder och "pengar" motsvarande ett belopp många gånger större än reserverna? Staten accepterar denna monopolsituation eftersom den ger staten en möjlighet att låna pengar i banksystemet utan att bankirerna har rätt att ställa några frågor. Detta arrangemang mellan stat och bankväsende via centralbank, kom till i slutet på 1700-talet då stater behövde krediter för den då vanligaste statsutgiften, nämligen krigföring.

En annan intressant fråga är: om den rådande situationen, som bygger på en överenskommelse mellan staten och banksystemet, skulle avskaffas, vilken sorts "pengar" skulle uppstå då? Byteshandel är ju en beprövad metod att bedriva handel, men den har ju nackdelar. Många olika kredit- och betalningssytem har existerat genom historien och hur det skall se ut är på intet sätt självklart, och de har alla olika för- och nackdelar.

Att penningsystemets konstruktion har en mycket djupgående inverkan på hur samhället ser ut råder ingen tvekan om. Att ämnet knappt debatteras är mer besynnerligt, speciellt med tanke på problematiken med global uppvärmning eller peak oil. Dessa utmaningar väcker frågor kring huruvida fortsatt ekonomisk tillväxt är möjligt och/eller önskvärt. Vårt penningsystem kräver ständig tillväxt, men ständigt tillväxt är omöjligt på en ändlig planet. Om man som jag inte tror att mänskligheten kommer att kolonisera en annan planet inom överskådlig tid, så kommer vi att uppleva noll eller negativ tillväxt. Det kommer att ske på ett sätt som vi väljer själva, eller på ett sätt som omständigheterna tvingar oss till.