Monetär teori

Den monetära basen i dagens penningsystem utgörs av mynt och sedlar. I vårt penningsystem så finns ingen backning t.ex. av guld. Att dessa papperslappar ändå har ett värde kan förenklat förklaras som följer: Staten har monopol på utgivning av mynt och sedlar. Staten kontrollerar alltså utbudet på "pengar". Staten skapar också efterfrågan genom att kräva in skatt i denna valuta. Dessutom godkänner statens domstolar att skulder, tex. för utfört arbete, eller en levererad säck potatis, regleras i denna valuta. Staten tillhandahåller alltså ett begränsat utbud av papperslappar, och skapar en efterfrågan på dessa papperlappar genom att kräva att skatt betalas med dessa papperlappar, och den ser till att de används genom att godkänna dem som betalningsmedel för att reglera skulder.

Men riktiga mynt och sedlar utgör bara en liten bråkdel av alla pengar, någon enstaka procent. Pengarna på mitt bankkonto, var kommer de ifrån? Pengarna på bankkontot har i princip skapats av en bank när den lånat ut pengar till någon; de har skapats i utbyte mot skuldsättning. Det som sker när man "lånar" pengar i en bank är att nya "pengar" knappats in på en låntagares konto, samtidigt som låntagaren försätter sig i skuld till banken med samma belopp. Låntagaren lovar dessutom att betala tillbaka lånet med ränta. När låntagaren sedan spenderar pengarna på kontot, tex. genom kortköp, så övergår "pengarna" dvs fordran på banken, till ngn annan, tex en frukthandlare. Det är först när pengarna spenderas, och därmed hamnar hos en annan bank, som banken måste låna in det spenderade beloppet. Nya "pengar" skapas alltså av banksystemet s.a.s ur tomma intet, i utbyte mot skuldsättning. När ett lån amorteras försvinner pengar. De pengar man betalar in som amortering kvittas mot ens skuld, varvid pengar och skulder försvinner. Den ränta som banken erhåller, de finns kvar och blir bankens egna pengar. De kan återigen expanderas 10-20 ggr som nya lån.

Denna skuldsättning skall återbetalas med ränta, men pengarna till räntan existerar inte när lånet utfärdas. Varifrån skall pengarna till räntan komma ifrån? Jo, genom att nya pengar skapas genom ny utlåning som återigen skall återbetalas med ränta. Detta är skälet till varför vi måste ha ständig ekonomisk tillväxt, och tilltro till fortsatt tillväxt i framtiden, för att ekonomin skall fungera bra. Mängden skulder och mängden pengar måste hela tiden öka. Banker måste uppfylla vissa krav på reserver, dvs pengar som är bankens "egna". Dessa regler kallas i Sverige för "Basel II". Den "polis" som i Sverige kontrollerar att banker och andra kreditinstitut uppfyller kraven kallas "Finansinspektionen". Om en bank inte uppfyller kraven, så måste ägarna skjuta till pengar, eller så kommer staten att tvingas ta över hela eller delar av banken och skjuta till de medel som behövs. En banks skulder (=våra "pengar") är många ggr större än deras reserver.

För att få låna ut pengar, så måste alltså banken dels ha en mindre del egna pengar (reserver) samt inlåning. Inlåningen kan ske från allmänheten, företag, stat osv. För denna inlåning betalar banken marknadsränta. Sen kan banken låna in pengar från andra banker till s.k. interbank-ränta. Sen kan bankerna låna pengar från centralbanken och för denna inlåning betalar banken styrränta. Den ränta som centralbanken kräver är absolut och sätter ribban för var marknadsräntorna hamnar.

Ny, kredit, dvs nya pengar, sätter fart på ekonomin och tillväxten, men om penningmängden ökar alltför snabbt så ökar risken för inflation. Centralbankens roll är att sätta sin styrränta på en nivå som gör att ökningstakten i penningmängd motsvarar tillväxten i ekonomin, så att vi inte får inflation, dvs prisökningar orsakade av ökad penningmängd. Detta är en mycket svår uppgift.

En viktig fråga är hur det kommer sig att staten ger bank-systemet detta privilegium; att med en liten reserv kunna skapa nya skulder och "pengar" motsvarande ett belopp många gånger större än reserverna? Staten accepterar denna monopolsituation eftersom den ger staten en möjlighet att låna pengar i banksystemet utan att bankirerna har rätt att ställa några frågor. Detta arrangemang mellan stat och bankväsende via centralbank, kom till i slutet på 1700-talet då stater behövde krediter för den då vanligaste statsutgiften, nämligen krigföring.

En annan intressant fråga är: om den rådande situationen, som bygger på en överenskommelse mellan staten och banksystemet, skulle avskaffas, vilken sorts "pengar" skulle uppstå då? Byteshandel är ju en beprövad metod att bedriva handel, men den har ju nackdelar. Många olika kredit- och betalningssytem har existerat genom historien och hur det skall se ut är på intet sätt självklart, och de har alla olika för- och nackdelar.

Att penningsystemets konstruktion har en mycket djupgående inverkan på hur samhället ser ut råder ingen tvekan om. Att ämnet knappt debatteras är mer besynnerligt, speciellt med tanke på problematiken med global uppvärmning eller peak oil. Dessa utmaningar väcker frågor kring huruvida fortsatt ekonomisk tillväxt är möjligt och/eller önskvärt. Vårt penningsystem kräver ständig tillväxt, men ständigt tillväxt är omöjligt på en ändlig planet. Om man som jag inte tror att mänskligheten kommer att kolonisera en annan planet inom överskådlig tid, så kommer vi att uppleva noll eller negativ tillväxt. Det kommer att ske på ett sätt som vi väljer själva, eller på ett sätt som omständigheterna tvingar oss till.