Först och främst: detta är ett monetärt experiment. De som inte vill delta slipper - det bygger på frivillighet.
Nu har vi börjat trycka upp sedlar till den lokala valutan Djing. Vi har tänkt introducera valutan i samband med studiecirkel 11:e september, men om du vill så kan du redan nu växla in honung mot "pengar" som du kan köpa varor/tjänster från grannar.
Frågor & Svar.
SvaraRaderaHur startas detta?
Detta startas på något av följande sätt:
1. Jag, (Mats L, Q326, tillika centralbankschef) införskaffar honung. Jag skriver ut ett "kvitto" (=sedel) som intygar att den som har ett sådant kvitto kan byta det mot en burk honung (50 djing=500 g honung). För detta kvitto så köper jag något av någon annan här på djingis som är intresserad av att deltaga. Därmed är sedeln satt i cirkulation. Ni kan när som helst växla in den mot honung. Honungsreserven kommer att omsättas, så att jag alltid har "färsk" honung i reserven. Honung kan dock lagras i många år utan att kvaliteten påverkas. Men för att bevara trovärdigheten så kommer jag att sälja ut/äta upp reserven och förnya den så att det alltid är prima honung man får ut av det.
Alt. 2. Någon av er som är intresserade av att deltaga lämnar i en burk honung till mig. I utbyte får ni ett "kvitto" på inlämnad honung, en sedel i handen som ni kan spendera i den lokala ekonomin. Precis som på den gamla goda tiden när "sedlar" utgorde kvitton på guld som man lämnat in för förvaring hos guldsmeden.
Initialt kommer jag förvara honungsreserven på säker plats hemma hos mig. Skulle detta bli en framgång så att det blir ett problem att få plats, så kanske fler kan tänkas hjälpa till, eller så kan jag tänka mig att diversifiera valutareserven så att den inte består enbart av honung. Det är dock viktigt tror jag, att valutareserven består av något som inte är knutet till någon annans skulsättning och löfte om återbetalning av skulden med ränta. Typ Grekiska statsobligationer. Man kan tom. tänka sig att låta en del av valutareserven utgöras av t.ex. guld.Jag vill dock inte avvika från planen att valutan skall vara inlösningsbar i enbaret honung.
Detta kommer säkert att motarbetas, hånas och förlöjligas på alla möjliga olika sätt. Och det kommer säkert att vara lite krystat i början. Men på sikt kanske, eller kanske inte, en mer levande lokal ekonomi tar form. Det är som sagt ett experiment. Jag kan tänka mig att laga punkteringar och fixa cyklar mot betalning i lokalvaluta. Någon annan kanske lagar middag åt en granne, eller lappar byxor, vad vet jag...
Mer frågor & svar:
SvaraRaderaVarför en lokal komplementär valuta? Vad är det för fel på "vanliga" svenska kronor?
-Vårt konventionella penningsystem fungerar i princip som ett pyramidspel som alltid måste växa för att inte kollapsa.
-Konventionella "pengar" skapas när banker utfärdar nya krediter. När man tar ett "banklån" så avstår inte banken från några pengar, utan banken knappar in lånebeloppet på ens konto i utbyte mot att man försätter sig i skuld till banken och lovar återbetala skulden med ränta. Bankens balansräkning ökar, och penningmängden i samhället ökar. Pengar kvittas mot skulder och försvinner när skulder amorteras ned.
-Förenklat kan man säga att mängden pengar som existerar i samhället bara räcker till amortering av utestående skuld. Pengarna till framtida räntebetalningar finns inte. De måste skapas genom att andra försätter sig i skuld i framtiden.
-Skulder till banker skall alltid återbetalas med ränta, varför någon i ekonomin hela tiden måste ta nya lån, som också de skall återbetalas med ränta. Precis som i ett pyramidspel. Av detta skäl måste vi alltid ha tillväxt i den reala ekonomin.
-En lokal, skuld- och räntefri valuta är inte beroende av ständig tillväxt, eller att någon hela tiden tar nya lån.
Vad är syftet med en lokal komplementär valuta, när vi redan har svenska kronor som trots allt fortfarande fungerar?
-Att undersöka om en lokal valuta kan stimulera ekonomiskt utbyte på lokal, småskalig nivå.
Att väcka en ökad kunskap och medvetenhet om hur vårt konventionella penningsystem fungerar.
Att väcka kunskap och medvetenhet om hur designen av vårt penningsystem formar de ekonomiska drivkrafterna i ett samhälle. Om det hade varit som Adam Smith påstod, att "pengar" bara är ett värdeneutralt bytesmedel, så skulle vi inte behöva centralbanker, IMF och Finansinspektion. Men detta är alltså fel. Hur vi väljer att designa penningsystemet har en djupgående inverkan på hur samhället ser ut och fungerar.